En dag tar form

I morse satt jag på en skärgårdsbåt och tårarna vällde fram. Kanske var det tröttheten. Kanske var det tomheten. Det ena som föder det andra och tvärtom. Hösten kändes tydligt i luften när jag klev av och med ens jag såg mammas trygga uppenbarelse på bryggan började en bättre dag. Gummistövlar och svampkorg. Inget påtvingat samtal, bara skogen och knakande grenar under fötterna. En handfull kantareller och desto mer svart trumpet. Fyra timmar i skogen. Sen sova middag med tvn i bakgrunden. Nu ligger jag här med en Brasa som sprakar och en filt medan mamma skramlar i köket. Tryggheten ersatte tomheten idag. En bättre dag som sagt.

---